Yhdistyksen säännöt
Patentti-
ja rekisterihallitus on rekisteröinyt uudet
säännöt 20.4.2006 yhdistysrekisteriin.
1. Yhdistyksen nimi ja kotipaikka
Yhdistyksen nimi on Sukuyhdistys Hohenthal
ry,Släktföreningen Hohenthal rf ja sen kotipaikka on
Helsinki
2. Tarkoitus ja toiminnan laatu
Yhdistyksen tarkoituksena on selvittää kornetti Georg
Hohenthalin suvun
vaiheita ja historiaa, vaalia suvun perinteitä ja
edistää
yhteenkuuluvuuden tunnetta suvun jäsenten keskuudessa.
Tarkoituksensa toteuttamiseksi yhdistys mahdollisuuksiensa mukaan
- järjestää sukukokouksia,
sukupäiviä, retkiä ja muita niihin
verrattavia tilaisuuksia
- tukee sukua koskevaa tutkimustoimintaa
- kerää ja arkistoi sukua koskevaa tietoutta ja
materiaalia sekä saattaa sitä jäsenten
tietoon, sekä
- harjoittaa yhdistyksen tarkoituksen toteutumista
edistävää julkaisutoimintaa
- toimii suvun muistomerkkien aikaansaamiseksi ja
ylläpitämiseksi
Toimintansa tukemiseksi yhdistys voi ottaa vastaan testamentattua ja
lahjoitettua omaisuutta, perustaa rahastoja sekä
asianomaisella luvalla
järjestää varainkeräyksiä
ja arpajaisia. Yhdistys voi myös omistaa
toimintansa kannalta tarpeellisia kiinteistöjä.
3. Jäsenet
Yhdistyksen varsinaisiksi jäseniksi voidaan
hyväksyä jokainen 15 vuotta
täyttänyt henkilö joka polveutuu Georg
Hohenthalista ja hänen
vaimostaan Margarethasta sekä jokainen henkilö, joka
avioliiton kautta
on liittynyt sukuun. Hallitus voi hyväksyä
jäseniksi perustellusta
syystä muunkin henkilön.
Jäsenet hyväksyy yhdistyksen hallitus.
Jäsenyys alkaa, kun hallitus
on hyväksynyt jäsenen ja hän on maksanut
jäsenmaksun. Jäsenellä on
oikeus erota yhdistyksestä ilmoittamalla siitä
kirjallisesti
hallitukselle tai sen puheenjohtajalle taikka ilmoittamalla
eroamisestaan yhdistyksen kokouksessa.
Hallitus voi erottaa jäsenen yhdistyksestä, jos
jäsen on jättänyt
erääntyneen jäsenmaksunsa maksamatta tai
muuten jättänyt
täyttämättä ne
velvoitukset, joihin hän on yhdistykseen
liittymällä sitoutunut tai on
menettelyllään yhdistyksessä tai sen
ulkopuolella huomattavasti
vahingoittanut yhdistystä tai ei enää
täytä laissa taikka yhdistyksen
säännöissä mainittuja
jäsenyyden ehtoja.
Hallituksen esityksestä voi yhdistyksen kokous kutsua
yhdistyksen
kunniajäseneksi henkilön, joka on erityisesti
ansioitunut yhdistyksen
toiminnassa tai muulla toiminnallaan edistänyt huomattavasti
yhdistyksen tarkoituksen toteutumista. Kunniajäsen on vapaa
jäsenmaksusta.
Yhdistyksen jäsen katsotaan eronneeksi yhdistyksestä
, jos hän on
jättänyt jäsenmaksunsa maksamatta kahdelta
viimeksi päättyneeltä
kalenterivuodelta.
Yhdistyksen jäsenluetteloa pitää yhdistyksen
hallitus.
4. Jäsenmaksu
Varsinaisilta jäseniltä perittävän
vuotuisen jäsenmaksun suuruudesta
päättää vuosikokous.
5. Hallitus
Yhdistyksen asioita hoitaa hallitus, johon kuuluvat
vuosikokouksessa valitut puheenjohtaja ja 4 muuta varsinaista
jäsentä
sekä 2 varajäsentä. Hallitusta valittaessa
tulee pyrkiä sukujen eri
haarautumien mukanaoloon hallituksessa. Hallituksen puheenjohtaja
toimii myös yhdistyksen puheenjohtajana toimikautensa.
Hallituksen toimikausi on vuosikokousten välinen aika.
Hallitus valitsee keskuudestaan varapuheenjohtajan sekä ottaa
keskuudestaan tai ulkopuolelta sihteerin, rahastonhoitajan ja muut
tarvittavat toimihenkilöt.
Hallitus kokoontuu puheenjohtajan tai hänen estyneenä
ollessaan
varapuheenjohtajan kutsusta, kun he katsovat siihen olevan aihetta tai
kun vähintään puolet hallituksen
jäsenistä sitä vaatii.
Hallitus on päätösvaltainen, kun
vähintään puolet sen
jäsenistä,
puheenjohtaja tai varapuheenjohtaja mukaan luettuna on
läsnä.
Äänestykset ratkaistaan yksinkertaisella
äänten enemmistöllä.
Äänten
mennessä tasan ratkaisee puheenjohtajan
ääni, vaaleissa kuitenkin arpa.
Hallituksen kokouksissa on pidettävä
päätöspöytäkirjaa, jonka
hallituksen kokouksen puheenjohtaja ja sihteeri allekirjoittavat.
6. Yhdistyksen nimen kirjoittaminen
Yhdistyksen nimen kirjoittaa hallituksen puheenjohtaja yhdessä
varapuheenjohtajan kanssa tai jompikumpi heistä
yhdessä sihteerin tai
rahastonhoitajan kanssa.
7. Tilikausi ja tilintarkastus
Yhdistyksen tilikausi on 1.5.-30.4.
Tilinpäätökset tarvittavine asiakirjoineen
ja hallituksen
vuosikertomukset on annettava tilintarkastajille
viimeistään kaksi
kuukautta ennen vuosikokousta. Tilintarkastajien tulee antaa
kirjallinen lausuntonsa viimeistään viisi viikkoa
ennen vuosikokousta
hallitukselle.
8. Yhdistyksen kokoukset ja kokousten koollekutsuminen
Yhdistyksen vuosikokous pidetään joka toinen vuosi
parillisina vuosina hallituksen esittämänä
päivänä elo-lokakuun aikana.
Yhdistyksen ylimääräinen kokous
pidetään, kun yhdistyksen kokous
niin päättää tai kun hallitus
katsoo siihen olevan aihetta taikka
vähintään yksi kymmenesosa yhdistyksen
äänioikeutetuista jäsenistä
sitä
ilmoittamansa asian käsittelyä varten kirjalllisesti
hallitukselta
vaatii. Kokous on pidettävä kahden kuukauden kuluessa
siitä, kun
vaatimus sen pitämisestä on esitetty hallitukselle.
Yhdistyksen kokoukset kutsuu koolle hallitus. Kokouskutsu on joko
postitettava jokaiselle jäsenelle tai julkaistava Helsingin
Sanomissa.
Postittaminen tai julkaiseminen on tehtävä
viimeistään kolmekymmentä
(30) päivää ennen kokousta.
Yhdistyksen kokouksessa on jokaisella kunniajäsenellä
ja edellisen
vuoden jäsenmaksunsa maksaneella varsinaisella
jäsenellä äänioikeus.
Jokaisella äänioikeutetulla on yksi
ääni.
Yhdistyksen kokouksen päätökseksi tulee,
ellei säännöissä ole
toisin määrätty, se mielipide, jota on
kannattanut yli puolet
annetuista äänistä.
Äänestykset ratkaistaan yksinkertaisella
äänten
enemmistöllä. Äänten
mennessä tasan ratkaisee kokouksen puheenjohtajan
ääni, vaaleissa kuitenkin arpa.
9. Vuosikokous
Yhdistyksen vuosikokouksessa käsitellään
seuraavat asiat:
1. kokouksen avaus
2. valitaan kokouksen puheenjohtaja, sihteeri, kaksi
pöytäkirjantarkastajaa ja tarvittaessa kaksi
ääntenlaskijaa
3. todetaan kokouksen laillisuus ja
päätösvaltaisuus
4. hyväksytään kokouksen
työjärjestys
5. esitetään
tilinpäätökset, vuosikertomukset ja
tilintarkastajien lausunnot
6. päätetään
tilinpäätösten vahvistamisesta ja
vastuuvapauden myöntämisestä hallitukselle
ja muille vastuuvelvollisille
7. vahvistetaan toimintasuunnitelma, tulo- ja menoarvio sekä
jäsenmaksun suuruus
8. valitaan hallituksen puheenjohtaja ja muut jäsenet
9. valitaan yksi tai kaksi tilintarkastajaa ja heille
varatilintarkastajat
10. käsitellään muut kokouskutsussa mainitut
asiat
Mikäli yhdistyksen jäsen haluaa saada jonkin asian
yhdistyksen
vuosikokouksen käsiteltäväksi, on
hänen ilmoitettava siitä
kirjallisesti hallitukselle viimeistään 4 viikkoa
ennen kokousta, jotta
asia voidaan sisällyttää kokouskutsuun.
10. Sääntöjen muuttaminen ja
yhdistyksen purkaminen
Päätös sääntöjen
muuttamisesta ja yhdistyksen purkamisesta on
tehtävä yhdistyksen kokouksessa
vähintään kolmen neljäsosan (3/4)
enemmistöllä annetuista
äänistä. Kokouskutsussa on mainittava
sääntöjen
muuttamisesta tai yhdistyksen purkamisesta.
Yhdistyksen purkautuessa käytetään
yhdistyksen varat yhdistyksen
tarkoituksen edistämiseen purkamisesta
päättävän kokouksen
määräämällä
tavalla. Yhdistyksen tullessa lakkautetuksi
käytetään sen varat samaan
tarkoitukseen.
11. Muussa päätöksenteossa
noudatetaan yhdistyslain
säännöksiä.
Föreningens stadgar
Föreningens
namn är Sukuyhdistys Hohenthal ry,
Släktföreningen Hohenthal rf och dess hemort
är Helsingfors.
2. Syfte och verksamhetsformer
Föreningens syfte är att utreda kornetten
Georg Hohenthals ättlingars skeden och historia,
vårda släktens traditioner och främja
samhörighetskänslan mellan medlemmarna.
Föreningen fullföljer sitt syfte genom att i
mån av möjlighet:
- ordna släktmöten,
släktdagar, exkursioner och andra med dem
jämförbara tillfällen
- understöda forskning kring
släkten
- samla och arkivera information och
material om släkten och bringa materialet medlemmarna till
kännedom samt
- idka publikationsverksamhet som
främjar föreningens syften
- verkar för skapandet och
vården av släktens minnesmärken
För att stöda sin verksamhet kan föreningen
ta emot egendom genom testamente eller donation, grunda fonder samt med
vederbörligt tillstånd ordna insamlingar och
lotterier. Föreningen kan också äga
för sin verksamhet ändamålsenliga
fastigheter.
3. Medlemmar
Till ordinarie medlem av föreningen kan
godkännas varje 15 år fyllda person som är
avkomling till Georg Hohenthal och hans hustru Margaretha samt varje
person, som genom äktenskap anslutit sig till
släkten. Styrelsen kan av vägande skäl
godkänna även annan person som medlem.
Föreningens medlemmar godkänns av styrelsen.
Medlemskapet börjar gälla när styrelsen har
godkänt medlemmen och när han erlagt sin
medlemsavgift. En medlem har rätt att utträda ur
föreningen genom att skriftligen anmäla detta hos
styrelsen eller dess ordförande eller genom att vid
föreningens möte anmäla om utträde.
Styrelsen kan utesluta en medlem ur föreningen om medlemmen
inte har betalat sin förfallna medlemsavgift eller om han
på annat sätt har underlåtit att
fullgöra de förpliktelser som han genom sitt
inträde i föreningen har åtagit sig eller
om han genom sitt beteende inom eller utom föreningen
avsevärt har skadat denna eller om han inte längre
uppfyller de villkor för medlemskap som nämns i lag
eller i föreningens stadgar.
Till hedersmedlem kan föreningsmötet på
framställning av styrelsen kalla en person som
särskilt förtjänstfullt har deltagit i
föreningens verksamhet eller som på annat
sätt avsevärt har främjat
föreningens syften. En hedersmedlem är befriad
från medlemsavgift.
En föreningsmedlem anses ha utträtt ur
föreningen om han under de två senaste
kalenderåren har underlåtit att betala sin
medlemsavgift.
Föreningens medlemsförteckning
upprätthålls av föreningens styrelse.
4. Medlemsavgift
Årsmötet besluter om storleken av den
årliga medlemsavgift som uppbärs av de ordinarie
medlemmarna.
5. Styrelsen
Föreningens angelägenheter sköts
av styrelsen till vilken hör en ordförande och 4
andra ordinarie medlemmar samt 2 suppleanter som alla utses vid
årsmötet. När styrelsen väljs
bör man sträva efter att de olika
släktgrenarna är representerade i styrelsen.
Styrelsens ordförande är även
föreningens ordförande under sin mandattid.
Styrelsens mandattid är tiden mellan två
årsmöten.
Styrelsen väljer inom sig en vice ordförande samt
utser inom eller utom sig en sekreterare, en kassör och andra
nödvändiga funktionärer.
Styrelsen sammanträder på kallelse av
ordföranden eller då han har förhinder
på kallelse av vice ordföranden då de
anser att det behövs eller när minst hälften
av styrelsemedlemmarna så kräver.
Styrelsen är beslutför när minst
hälften av dess medlemmar, ordföranden eller vice
ordföranden medräknade, är
närvarande. Omröstningarna avgörs med enkel
majoritet. Om rösterna faller jämnt avgör
ordförandens röst, vid val avgör emellertid
lotten.
Vid styrelsemötena skall beslutsprotokoll föras, som
undertecknas av styrelsemötets ordförande och av
sekreteraren.
6. Tecknande av föreningens namn
Föreningens namn tecknas av styrelsens
ordförande tillsammans med vice ordförande eller
endera tillsammans med sekreterare eller kassör.
7. Räkenskapsperiod och revision
Föreningens räkenskapsperiod är
1.5.-30.4.
Boksluten jämte nödvändiga handlingar och
styrelsens årsberättelser skall
överlämnas till revisorerna senast två
månader före årsmötet.
Revisorerna skall ge sitt utlåtande skriftligen till
styrelsen senast fem veckor före årsmötet.
8. Föreningens möten och kallelse till
föreningens möten
Föreningen årsmöte
hålls vartannat år jämna årtal
under tiden augusti-oktober på en av styrelsen
fastställd dag.
Ett extra möte hålls då
föreningens möte så besluter eller
då styrelsen anser att det finns skäl
därtill eller då minst en tiondedel av
föreningens röstberättigade medlemmar
skriftligen kräver det av styrelsen för ett
särskilt angivet ärende. Mötet skall
hållas inom två månader från
den tidpunkt då kravet på mötet
framställts hos styrelsen.
Föreningens möten sammankallas av styrelsen.
Möteskallelsen sker antingen genom att en skriftlig kallelse
postas till varje medlem eller genom att kallelsen publiceras i
Helsingin Sanomat. Postningen eller publiceringen skall göras
senast trettio (30) dagar före mötet.
Vid föreningens möten har varje hedersmedlem och
varje ordinarie medlem, som erlagt föregående
års medlemsavgift rösträtt.
Som mötets beslut gäller, om inte något
annat bestäms i stadgarna, den åsikt som har
understötts av mer än hälften av de avgivna
rösterna. Omröstningarna avgörs med enkel
majoritet. Om rösterna faller jämnt avgör
mötesordförandens röst, vid val
avgör emellertid lotten.
9. Årsmötet
Vid föreningens årsmöte behandlas
följande ärenden:
1. mötet öppnas
2. val av mötesordförande, sekreterare, två
protokolljusterare och vid behov två
rösträknare
3. mötets laglighet och beslutförhet konstateras
4. föredragningslistan för mötet
godkänns
5. boksluten, årsberättelserna och revisorernas
utlåtanden presenteras
6. besluts om fastställande av boksluten och beviljande av
ansvarsfrihet för styrelsen och andra ansvarsskyldiga
7. verksamhetsplanen, budgeten och medlemsavgiftens storlek
fastställs
8. val av ordförande och övriga medlemmar i styrelsen
9. val av en revisor eller två revisorer och hans/deras
suppleanter
10. behandlas övriga i möteskallelsen nämnda
ärenden.
Om en
föreningsmedlem önskar att ett ärende skall
behandlas vid föreningens årsmöte skall han
skriftligen meddela detta till styrelsen senast 4 veckor före
mötet så att ärendet kan tas med i
möteskallelsen.
10. Ändring av stadgarna och upplösning av
föreningen
Beslut om ändring av stadgarna eller
upplösning av föreningen skall fattas vid
föreningens möte med minst tre fjärdedels
(3/4) majoritet av de röster som avgetts vid
omröstningen. I möteskallelsen skall nämnas
om ändring av stadgarna eller upplösning av
föreningen.
Då föreningen upplöses används
föreningens tillgångar för att
främja föreningens syfte på ett
sådant sätt som bestäms av det
möte som fattar beslutet om upplösningen. Om
föreningen blir upplöst används
tillgångarna för samma ändamål.
11.
I övrigt beslutsfattande följs
bestämmelserna i föreningslagen.